Ekonomi

Den goda ekonomiska tillväxten under de första decennierna efter andra världskriget avtog på 1970-talet. En första kris inträffade i mitten av decenniet med höjda oljepriser och stigande kostnader för arbetskraften. Många arbetstillfällen i industrin försvann medan den offentliga sektorn växte, liksom budgetunderskottet.

Kring 1990 kunde grundläggande svagheter i ekonomin inte längre hanteras, och den största tillbakagången sedan 1930-talet inleddes. Den borgerliga regeringen 1991–1994 tvingades uppleva tre år med negativ tillväxt som skapade massiva underskott i statsbudgeten. Regeringen kunde dock inleda privatiseringar av affärsverk och statliga bolag, och krisen började avta 1994 sedan man tvingats låta valutan, kronan, falla i värde.

Från mitten av 1990-talet genomfördes genomgripande åtstramningar i avsikt att skapa budgetbalans och bryta trenden med växande statsskuld. Saneringen av ekonomin ledde till lägre räntor och ökade reallöner tack vare den låga inflationen. De kraftfulla åtgärderna bidrog till att tillväxten åter tog fart. Kraftig expansion bland telekommunikations- och informationstekniksföretag och en snabbt stigande aktiebörs gjorde sitt till.

Efter tusenårsskiftet följde en internationell lågkonjunktur och den så kallade IT-bubblan sprack. Många övervärderade dataföretag gick i konkurs och arbetslösheten ökade. Trots problemen låg den ekonomiska tillväxten strax under 2 procent de här åren, vilket var högre än i många andra länder.

En stark uppgång i den globala konjunkturen inleddes 2004. Regeringen utlovade åter höjda bidrag och vissa skattesänkningar, bland annat slopad skatt på arv och gåvor. Men det stora antalet sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa var en tung börda för statens finanser.

Den ekonomiska uppgången var ändå fortsatt starkt och en viss ljusning på arbetsmarknaden kunde märkas. Uppgången förstärktes när den borgerliga regeringen från 2006 började genomföra sitt program med sänkta inkomstskatter för löntagare samt skärpta regler för bidragstagare och lägre arbetslöshetskassa. Regeringen aviserade också en omfattande försäljning av statliga bolag. Först ut blev Vin&Sprit som såldes till den franska spritjätten Pernod Ricard 2008.

Ekonomin gick starkt tills den närmast störtdök när den internationella finanskrisen blev ett faktum hösten 2008. Varslen haglade, inte minst inom verkstadsindustrin. Arbetslösheten sköt i höjden, investeringarna föll och räntorna nådde rekordlåga nivåer. Tillväxten blev negativ; BNP sjönk med närmare 5 procent under 2009. Regeringen höll länge emot krav på stimulansåtgärder, men presenterade småningom ökade statsbidrag till kommunerna och fler arbetsmarknadspolitiska satsningar. Ganska snart vände kurvorna uppåt och tillväxten 2010 blev lika bra som den varit dålig året innan. Sverige framstod som ett av de länder som klarat krisen allra bäst. En bidragande orsak var den strama finanspolitik som gällt sedan 1990-talets sanering, och det budgetöverskott som fanns före krisen.

Den borgerliga regeringen som valdes om 2010 hade fortsatt fokus på att reformera arbetsmarknaden och få kontroll över statliga utgifter. Den saknade dock egen majoritet i riksdagen och led ett tidigt nederlag när oppositionen lade käppar i hjulen för fortsatt försäljning av statliga bolag. Fortsatt tröghet i den globala ekonomin och inte minst krisen i eurozonen bidrog också till att tillväxten bromsade upp.